We are not what we seem.
Det jobbigaste med att vara kass är ofta inte just att vara kass, utan att gång på gång göra mig själv besviken. Ångest, min arvedel, fnissar jag mellan tårarna och sjukskriver mig första helgen på nya avdelningen. Nästa liv ska jag jobba på kontor. Värre känns det när jag tror att jag hade hanterat det bättre om han bara inte varit tusen länder bort. När blev jag en tvåsamhetens fånge? Usch!
skriven
tvåsamhetens baksida helt enkelt. kom hit istället :D