enmansteater

bestämda armar fångar mig i en mörk hall/han drar mig tätt tätt intill och pressar ned sitt sträva ansikte i mitt hår/jag vill håna honom skratta åt honom men mina skälvande näsborrar suger girigt i sig den avlägset välbekanta doften och jag känner precis som jag gjorde då/it's so good to have you back säger han och förväntar sig att jag bryr mig/nu vet jag bättre vrålar jag tyst men en naiv flicka rycker orden ur min torra strupe och kväver dem bestämt/I've been thinking about you, you know men det har han inte och vad skulle det ens spela för roll/han böjer sig över mig och vi klamrar oss fast vid varandra längre än vi kan hålla andan/vi klamrar oss fast vid varandra längre än han förtjänar för han förtjänar knappt det lilla hår han har kvar vad mig anbelangar/inlåst raseri bultar förgäves på betongväggen i min mage, släpp mig för helvete/mitt barnsliga grepp om hans jacka får mina fingrar att domna men om jag släpper måste jag acceptera hur svag jag är måste skämmas men det är väl för skammen jag lever/om jag släpper taget måste jag se honom gå, igen/jag pressar mig närmare, allt är för välbekant, för efterlängtat, fördjävligt/hans klibbiga lögner stryker längs väggarna och jag hejdar honom inte utan står kvar som om jag bryr mig/nålen han lämnade kliandes mellan mina skulderblad broderar giftiga mönster över min bleka hud/han säger if only if only, som om jag bryr mig/jag kryper hjälplös in i det trygga skalet som är hans kropp och andas hoppet han tvingar på mig/för en sekund lindar han loss sina långa mjuka armar och jag vänder mig matt bort från honom kvider föga övertygande you're so full of shit, love, go fuck yourself och stänger in den sårade förälskade flickan som gör volter i mina vidöppna ögon/stirrar kallt kallt kallt tills hans leende blir en bekymrad rynka i pannan/han drar mig intill mig en sista gång sätter varma läppar mot min panna och mumlar 'til next time innan dörren stängs bakom honom. som om jag bryr mig.

och det gör jag ju.