remember how it used to be,
when you were young and love was cheap,
and every night was fire and wine?
nå, idag var inte i närheten av sådan, men det är ett förbannat fint liv man lever.
nå, idag var inte i närheten av sådan, men det är ett förbannat fint liv man lever.
oh, france, you do know the drill.
kanske inte helt fel med student och ömmande vad.
ett kärleksbrev i silver liksom. fint, tycker jag.
119
ett skelett med paraply, ett bultande hjärta, desperata försök att bli precis som ni, the smiths, men framförallt en modern kopp grönt thé, för att hälsa i ohälsa är så tvåtusentio!
slutligen en likgiltigt sorglig insikt om att tittarsiffrorna sjuknit med femtio procent de senaste veckorna. avsaknad av uppmärksamhet eller uppmärksamt saknande?
118
blake says: it looks ...
Hur som helst, jag skrev en bra rapport, min handledare tycker att jag ska ändra mitt språk till det en femåring skulle bruka sig av. Tokigt.
116
tatuering förövrigt. fast kanske redigerad, kanske mit lederhosen und vielleicht sonnenbrillen und was nicht, na?
17:17
balen? vore inte det fint så säg. peppt att vi ska till göteborg nästa tisdag (:
är den jättetöntig, förresten? fick ett infall. kommer ändå dröja en månad innan jag kan banka in den, minst. hm.
the ongoing debate co...
nu har jag haft pojkvän i ett år och jag älskar honom så jag lite dör. han är finare i gullrufs än i tofs dock men ännndå mm idag var en bra dag även om den tog slut klockan elva. dessutom spydde jag inte ens litegrand. och nu känner jag att jag skriver som jag vet inte vem som helst, ointressant, men mitt huvud är borta någonstans och letar efter någonting. katterna verkar gilla att folk gick i alla fall, zacharias spinner så det hörs i hela lägenheten HEHE OKEJ. Ludvig kommer att vara bakfull imorgon. det kommer inte jag, för jag står pall för allt ALLT.
so long och tack för kaffet
115
Sen hände det att Ludvig panikskjutsade mig till stan på sin cykel, för att jag skulle hinna med min buss hem. Förfärad och förkrossad såg jag hur bussen började rulla, och sedan flammade hoppet upp igen när den stannade för att släppa på ytterligare en stackars vilsen människa. Lättad och full av förhoppning kastade jag mig fram mot bussen med armarna maniskt flaxande för att påkalla chaufförens uppmärksamhet. Denna kallhjärtade av varelser såg då på mig med en blick som sa VADFANTRORDUEGENTLIGEN, skakade bestämt på huvudet och trampade på gasen. Osjysst, tyckte jag. Sedan drog jag runt en stund i väntan på nästa buss, och nu älskar jag den hårda, grymma kvinna, för att jag tack vare henne såg att min jacka var på halva priset. 160 spänn istället för 700. Jag tror jag kom litet, i magen i alla fall.
Så, det var min dag, nu ska jag åka och handla med överentusiastiskt glödande kinder.
22:26
Det fanns en tid då man var cynisk, lyssnade på häftig musik och var jävligt tänd på Holly Brewer.
Nu sitter man i en välstädad, väldoftande lägenhet, väntar på att få hänga tvätten, gör lite tiramisu, lagom förälskad.
VAFAN hände med självrespekt?
Grön hårfärg fastnar visst inte idag.
00:42
Tiramisu är rätt äckligt.
Framgång.
113
..men nu blev det ju ingenting av det hela. Jag lyssnade på henne första gången i sjuan och har nog lyssnat på henne varje dag sedan dess, hon har varit min förebild varje sekund. Kanske är det bra att jag inte står och tittar på henne just nu; tänk om hon inte skulle nå upp till mina förväntningar?
Önskar i alla fall att jag vore där.
112
111
We sincerely apologise for the cancellation of your flight departing between the 15TH-21ST April.
The flight has been cancelled because of the ongoing closure of the controlled airspace in Europe following the volcanic eruption in Iceland
22:28
Imorgon kommer nog att bli en bra dag. Jag kommer Orka Då.
110
Kanske femtio år, kanske tysk.
Kanske inte har lämnat in lönerapporten, ni vet, som ska vara inne första vardagen varje månad.
Kanske hatar psykologi och inte peppar engelskaprov alls.
Kanske grattis till SaraFröhlingLind. Mm.
Egentligen är jag jätteledsen.
Egentligen har jag drömt om den dagen i snart sex år.
Egentligen fick jag en enormt smärtsam skräckfylld klump av förväntan i magen häromdagen, när jag köpte konsertbiljetter.
Egentligen känner jag mig ju inte så förkrossad som jag borde känna mig, för
egentligen visste jag att det inte skulle bli av.
Ibland känns det bittert, som om ingenting någonsin blir av.
Inte Prag, inte Berlin, inte London.
Ibland gör det lite ont i magen.
22:21
Älskar min skitfula tröja i alla fall, den symboliserar säkert någonting.
Backade förövrigt ned i diket innan, sen fick vi inte upp bilen hur mycket jag än knuffade. Turligt nog stannade en lastbil med fem välbyggda polacker och hjälpte till. Vem hade väl detta kunnat tro?
109
Min pojkvän har snygga skor.
Om en vecka är det våran årsdag.
På onsdag kanske vi inte kommer iväg till London.
108
Feeling blue
dull and distant without you
23:14
Blått förövrigt..
Kommer lite se ut som en mormor. Oh well, det är Ludvigs fel.
Köpte en asful tröja idag. Den är asful. Jag hade på mig den ändå.
Den är asful.
107
Idag dansar vi, först lite bakåt, sen lite framåt, fast mer än lite, egentligen.
Nervositeten smakar surt på tungan.
Kanske inte det bästa att dricka en halvliter thé, det liksom... rinner igenom.
21:22
Hittade ett gäng fräscha bilder jag önskar att alla ska få uppleva, så som jag aldrig upplevde dem!
105
Kanske gör det inte jätteont för att jag inte har samma känslor som jag hade när-det-nu-var, häromdagen, förra året.
Kanske gör det inte jätteont alls.
Någonstans längs vägen glömde man bort vart man skulle, vem man var, hur allt skulle bli, glömde bort hur man gjorde. Och varför. Leendet logs som så många gånger förut, minnesbilder togs som så många gånger förut, man dansar samma dans, man håller sin balans, men ändå glömde man bort om man faktiskt gjorde något alls. Är det såhär det går till? Inuti rann allt av, men på ytan satt det fast, en hinna av blank, hård plast, man petar lite men vet inte hur man tar av den, eller om. Om man tar av den, finns där någonting under, någonting annat? Fanns där någonsin någonting annat?