clementiner, kokoschoklad och filosofi

Vad-han-nu-hette sa att han förstår min situation, då han sällan träffat någon med de omvälvande tankar jag har, åtminstone inte någon utan en diagnostiserad psykisk sjukdom. Då kan man ju tycka att jag borde klara av att slutföra den förbannade filosofiuppgiften. Tyvärr verkar det  som jag gått vilse i mitt huvud.

Jag ritar människor som djur. Döda. Det borde vara skäl nog, tycker jag, men icke!
Röv.

Nu ska jag färga mammas hår.

Kommentarer:

1 Anonym:

skriven

kul att jag kunde inspirera till pannkakorna :)

inga pengar på mobilen förklarar dåligt med svar på mina sms. fyll på mobilen tycker jag och kom på första mötet med frukostklubben hemma hos mig nästa vecka <3

2 Pludder:

skriven

Jag tror faktiskt att jag ska försöka bli lite deltidsvegetarian ..eller vad sägs?

Kommentera här: